Noir Forum

Watson

Användare
Frilansare

Inlägg: 100

Öde: 16

- 2008-09-16 16:07 Jag har en fundering gällande huvudpersonernas Relationer. Om en huvudperson har en Relation som anses som exempelvis Vänskaplig, kan berättaren då välja att låta Relationen arbeta för huvudpersonernas antagonister?

Om inte, är det svårt att låta en berättarperson som huvudpersonerna har uppskriven på sin personakt fungera som förrädare utan deras vetskap (de har ju deras regelmässiga relation noterad på personakten, och om den är positiv kan berättarpersonen inte vara en förädare...).

Förstår ni dilemmat? Kommentarer? /Watson

"Elementärt, min käre Sherlock..."

Watson

Användare
Frilansare

Inlägg: 100

Öde: 16

- 2008-09-16 16:58 En lösning skulle kunna vara att man tolkar det som står på personakten (gällande typen av relation) som varandes den typ av relation som huvudpersonen tror sig ha med berättarpersonen.

Jag vet inte om det är detta reglerna menar, men det skulle kunna vara en lösning på problemet. /Watson

"Elementärt, min käre Sherlock..."

Le Saboteur

Användare
Frilansare

Inlägg: 103

Öde: 10

- 2008-09-16 18:10 Jag skulle låta personen i relationen vara en förrädare, men när den hemska rygghuggaren avslöjas "köpa ut" relationen med ödespoäng. Beroende på hur stor/viktig/mäktig berättarpersonen är, ge spelaren en motsvarande mängd ödespoäng som plåster på såren för att man använder kontakten på ett elakt sätt. Han kan ju köpa en ny om han vill.

Mina två Zovriner.

(tuuuut tuuuut, mitt hundrade inlägg!

)

//Le Saboteur I pitty the fool...

Watson

Användare
Frilansare

Inlägg: 100

Öde: 16

- 2008-09-16 19:21 Le Saboteur skrev:
Jag skulle låta personen i relationen vara en förrädare, men när den hemska rygghuggaren avslöjas "köpa ut" relationen med ödespoäng.

Intressant tanke, och helt motiverat. /Watson

"Elementärt, min käre Sherlock..."

Sjunde Inseglet

Användare
Frilansare

Inlägg: 108

Öde: 19

- 2008-09-16 19:40 Jag ser inget problem med att låta en vänskaplig relation arbeta för en av huvudpersonernas antagonister så länge inte relationen själv aktivt försöker skada eller motarbeta huvudpersonen eller helt enkelt inte tagit jobbet medveten om att uppdragsgivaren motarbetar huvudpersonen.

Exempelvis en livvakt är vänskapligt inställd till en huvudperson men arbetar med att beskydda en gangster som är fientligt inställd till huvudpersonen. Vid en situation där gangstern skulle försöka skada huvudpersonen skulle troligtvis livvakten försöka hindra gangstern. Skulle dock huvudpersonen i sin tur försöka skada gangstern skulle dock livvakten se sig tvungen att stoppa huvudpersonen.

Eller, en polisinspektör som är gammal vän till en huvudperson har en korrumperad chef som försöker sätta dit huvudpersonen efter att denne fått reda på vad chefen är inblandad i.. Polisinspektören vill inte säga upp sig från sitt jobb och kommer fortfarande att vara tvungen att följa sin chefs order men hans relation till huvudpersonen skulle ändå tvinga honom att hjälpa huvudpersonen så gott som han kunde. Kanske genom att tipsa om att antagonisten är huvudpersonen på spåren eller genom att förstöra planterade bevis som skulle kunna fälla huvudpersonen.

I många fall kan ju en vänskaplig relation vara omedveten om sin uppdragsgivares fientliga relation till huvudpersonen och kanske inte ens vara medveten om att han motarbetar just huvudpersonen.
Exempelvis en inbrottstjuv som får i uppdrag att stjäla ett dokument från ett kontor utan att känna till att kontoret tillhör hans gamla barndomsvän (som han inte har hört av på några år).

Att utnyttja relationer på det här sättet (ställa vänner och släktingar i konflikt med huvudpersonen) skapar spänning och drama och leder till minst lika mycket konflikter som att blanda in relationer som är ogillande eller fientliga. ”Och när Lammet bröt det sjunde inseglet uppstod i himlen en tystnad, som varade vid pass en halv timme. Och de sju änglarna, som hade de sju basunerna, gjorde sig redo till att stöta i sina basuner.”

(Uppenbarelseboken 8:16)

Marco

Admin
Kommissarie

Inlägg: 802

Öde: 35

- 2008-09-16 20:25 Rent formellt så bör inte berättaren avgöra i förväg huruvida en relation blir en förrädare eller inte, under berättelsens gång. Det borde vara något som uppkommer i spel. Och för det skulle jag nog tycka att det dels kostar från Ödespotten, dels att spelarens huvudperson ersätts med motsvarande Öde för att köpa en ny Kontakt på samma nivå som förrädaren. "Livet på gränsen, berättelser från gatan, skumma typer, korrumperade snutar, mörk kärlek och klassisk otur."

Le Saboteur

Användare
Frilansare

Inlägg: 103

Öde: 10

- 2008-09-17 06:20 Rent formellt så bör inte berättaren avgöra i förväg huruvida en relation blir en förrädare eller inte, under berättelsens gång. Det borde vara något som uppkommer i spel.

Jag tycker att man kan se det som en gammal hederlig bomb, som kan bestämmas innan spelet av berättaren. Bomben är att en av huvudpersonens relationer vänder denne ryggen i en viktig situation. Man får bara se till att berättarpersonen har de rätta drivkrafterna för att motivera ett svek. Då kostar det ur ödespotten att aktivera, och så skulle jag kompensera med ödespoäng just för att spelaren betalat för att få en vänligt inställd relation.

//Le Saboteur I pitty the fool...

Karchrim

Användare
Knegare

Inlägg: 53

Öde: 1

- 2009-10-20 18:03 Le Saboteur skrev:

Jag tycker att man kan se det som en gammal hederlig bomb, som kan bestämmas innan spelet av berättaren.
//Le Saboteur

Tycker jag med. Har ofta öppna berättelse kampanjer med mina spelare och det kan vara nog svårt att använda deras kontaktpersoner och fiender effektivt. Men låt spelarna hjälpa till att utveckla dom personerna så får du en tydligare inblick i hur dom fungerar.

Hade en spelare som gjorde så gott han kunde för att ha ihjäl sina kontakter så snabbt som möjligt bara för de extra öde man får för dom.
Sådana situationer bör undvikas. "Du kan inte ens försöka vara nära att misslyckas!", frustrerad spelledare 091026.

Forumlista Noir Reglementet