Hjalle
Användare
Byråkrat
| Inlägg: 255 |   |
Öde: 22
|
- 2008-04-13 12:24
Är hemma nu efter en natts intensivt Noirspelande, där spelledarskärmen kom att användas för första gången.
Spelledarskärmen är snygg. Att sitta på andra sidan av den (det vill säga som spelare) är nog jättetrevligt. Och den är lagom stor. Jag har inga problem att se spelarna och deras tärningsslag, men kan gömma saker som jag vill gömma.
Men spelledarskärmen har också ett allvarligt och väldigt dumt problem, och det är att man inte ser vad som står på den. Som sagt tycker jag att den är lagom stor, så det som hänt är väl helt enkelt att Team Noir försökt klämma in för mycket på den, vilket gör att man som spelledare måste luta sig väldigt mycket framåt för att ha en chans att läsa vad som står, om man inte har en stark lampa som lyser direkt på den, och det har man inte. Någon annan som upplever det problemet?
Sen tycker jag att det finns vissa detaljer som är lite konstiga, nu kommer jag i och för sig bara på en - vid Välmående står det bara att man drabbas av till exempel en Lindrig försvagning vid misslyckat resultat, och det säger mig nada. Vad man vill veta är ju hur mycket Välmående sänks med. Det kanske är jag som har missat det, men isåfall var det för svårt att se.
Men annars hade vi det jättetrevligt. Vi började i fredags och spelade ett annat rollspel, och fan vad glad man blir av Noirs regelsystem. Well well.
|
|
|
|
Watson
Användare
Frilansare
| Inlägg: 100 | |
Öde: 16
|
- 2008-04-13 13:33
Hjalle skrev:
Vi började i fredags och spelade ett annat rollspel, och fan vad glad man blir av Noirs regelsystem. Well well.
Jag känner det samma med NOIR's spelsystem. Av ren nyfikenhet - vad spelade ni?
/Watson
"Elementärt, min käre Sherlock..."
 |
|
|
|
Hjalle
Användare
Byråkrat
| Inlägg: 255 | |
Öde: 22
|
- 2008-04-13 14:04
Vi bestämde att vi skulle spela Noir vid typ, åttatiden, letade fram lite gamla karaktärer som knappt hade spelats, gjorde lite putsningar här och där, varefter jag tänkte ut en liten grundplott i två minuter. Sen började vi spela. Jag vet inte om spelskaparna överskattar spelledarna lite, åtminstone jag tyckte att det var lättare att bara hitta på en situation som huvudpersonerna hamnade i och därefter improvisera - ingen relationskarta där inte.
Det var väldigt actionbetonat, och utspelade i stort sett bara på två platser - först kring ett torg nedanför en järnvägsstation, där huvudpersonerna satt på en liten jazzklubb och väntade på ett försenat tåg, och hamnade i trubbel på grund av diverse skit, sköt sig ur situationen, flydde upp mot tåget som de precis han med, och som också var den andra platsen som berättelsesnutten utspelade sig på. Dörrarna stängdes nämligen, men tåget rullade inte, och huvudpersonerna kunde känna paniken börja krypa fram när de såg hur förstärkning kom till torget och hur en stackars utsläpad pianist pekade upp mot tåget, varefter ett gäng började springa upp. Öde användes flitigt, bland annat för att låta tåget börja rulla.
Och så vidare. Det slutade med att någon drog i nödbromsen på grund av den skottlossning som utbröt mellan en gangster/något annat som hann med (fast han gick på först nästa station, täckt av sot från topp till tå av någon anledning  ) och ett par av huvudpersonerna. Därefter blev det till att hoppa ut och fly via kanalen femton meter under den bro tåget lämpligtvis stannade på. Då var alla rejält mörbultade kan jag avslöja.
Vi spelade i typ sex timmar eller något, och det vi främst hade var väl kul - storyn var simpel på gränsen till obefintlig, däremot var stämningen och farten hög - det var stress, paranoia, flykt, fight, dramatik... Sedan hoppade vi fram en månad, och hann spela någon timme på fortsättningsplotten, som jag inte hade längre tid på mig att planera, men som tog bra form och kommer att bli riktigt nice nästa spelmöte.
Så kan det gå om man inte har för höga krav.
|
|
|
|
Sjunde Inseglet
Användare
Frilansare
| Inlägg: 108 | |
Öde: 19
|
- 2008-04-13 23:31
Jag vet inte om spelskaparna överskattar spelledarna lite, åtminstone jag tyckte att det var lättare att bara hitta på en situation som huvudpersonerna hamnade i och därefter improvisera - ingen relationskarta där inte.
Vad är det egentligen som är svårt med relationskartan? Knepet är kanske att inte sitta för mycket och försöka hitta länkar mellan berättarpersonerna från första början utan istället bara komma på ett gäng berättarpersoner som skulle kunna leda till sköna bomber för spelarna, utveckla dem lite och sen när man har dem klara framför sig försöka se möjliga anledningar till varför olika berättarpersoner skulle kunna känna varandra.
”Och när Lammet bröt det sjunde inseglet uppstod i himlen en tystnad, som varade vid pass en halv timme. Och de sju änglarna, som hade de sju basunerna, gjorde sig redo till att stöta i sina basuner.”
(Uppenbarelseboken 8:16) |
|
|
|
Hjalle
Användare
Byråkrat
| Inlägg: 255 | |
Öde: 22
|
- 2008-04-14 12:24
Det svåra med relationskartan (även om det inte hör hit) tycker jag är att det kräver att spelarna ska komma på kontakter och ha en idé med dem, och att jag som berättare måste ha en idé om hur "allt hänger samman" - vilket jag inte kan i alla lägen. Det här var i och för sig första gången jag spelledde Noir helt utan förberedelser - annars har jag stor nytta av relationskartor och bomber.
|
|
|
|
Sjunde Inseglet
Användare
Frilansare
| Inlägg: 108 | |
Öde: 19
|
- 2008-04-14 21:13
Relationskartan är minst lika viktig för att se sambanden mellan berättarpersonerna. Personligen anser jag att alla huvudpersoner inte behöver en ha eller flera relationer bland berättarpersonerna från början. Spelar du en krönika kommer de få tillräckligt många relationer under berättelsernas gång ändå.
”Och när Lammet bröt det sjunde inseglet uppstod i himlen en tystnad, som varade vid pass en halv timme. Och de sju änglarna, som hade de sju basunerna, gjorde sig redo till att stöta i sina basuner.”
(Uppenbarelseboken 8:16) |
|
|
|
Marco
Admin
Kommissarie
| Inlägg: 802 | |
Öde: 35
|
- 2008-04-14 22:21
Kul med feedback på Spelpaketet! Själv tycker jag att det är smått men läsigt på skärmen, men jag spelar ofta med bra ljus. Utan ljus förstår jag att det blir en ... utmaning att läsa skärmen.
De faktiska effekterna av stress finns på ett av korten. Det kändes som en bättre lösning att dela upp det, annars hade försvagningarna/utmattningen ockuperat hemskt mycket yta på skärmen. Så tanken är att man slår slaget, tittar på skärmen, om man misslyckas tittar man på kortet och ser effekten.
"Livet på gränsen, berättelser från gatan, skumma typer, korrumperade snutar, mörk kärlek och klassisk otur." |
|
|
|
Meketh
Användare
Knegare
| Inlägg: 93 | |
Öde: 10
|
- 2008-04-15 12:19
Väntar glatt på att den ska anlända hit. Vill ha den typ nu ju
Man kommer längre med ett vänligt ord och en pistol. än enbart med ett vänligt ord |
|
|
|
Hjalle
Användare
Byråkrat
| Inlägg: 255 | |
Öde: 22
|
- 2008-04-15 14:54
Sjunde Inseglet skrev:
Relationskartan är minst lika viktig för att se sambanden mellan berättarpersonerna. Personligen anser jag att alla huvudpersoner inte behöver en ha eller flera relationer bland berättarpersonerna från början. Spelar du en krönika kommer de få tillräckligt många relationer under berättelsernas gång ändå.
Absolut, men om jag drar igång ett helt improviserat lir så hjälper det mig ändå inte särskilt mycket, eftersom jag inte direkt har några färdiga berättarpersoner. Poängen är att relationskartan och bomber är jättebra, men att de ändå kräver ett visst förberedande - även om det bara rör sig om en halvtimme. Well well.
|
|
|
|
Hjalle
Användare
Byråkrat
| Inlägg: 255 | |
Öde: 22
|
- 2008-04-15 14:59
Marco skrev:
Kul med feedback på Spelpaketet! Själv tycker jag att det är smått men läsigt på skärmen, men jag spelar ofta med bra ljus. Utan ljus förstår jag att det blir en ... utmaning att läsa skärmen.
De faktiska effekterna av stress finns på ett av korten. Det kändes som en bättre lösning att dela upp det, annars hade försvagningarna/utmattningen ockuperat hemskt mycket yta på skärmen. Så tanken är att man slår slaget, tittar på skärmen, om man misslyckas tittar man på kortet och ser effekten.
Hehe, helt utan ljus funkar det såklart inte. Vi hade en inte allt för stark taklampa, och lite kvällsljus, och det var inga problem att se vad som stod om man lutade sig framåt, men... Ja, då behövde man göra det, helt enkelt.
Korten hade vi inte så stor användning för just denna gång. Har man lärt sig vilket som är vilket och om man kan strukturera dem lite smidigt underlättar de nog väldigt. Innehållet på korten kändes vettigt också.
|
|
|
|
|
