Noir Forum

GalaFredrik

Användare
Knegare

Inlägg: 61

Öde: 9

Hur spelar ni Noir? - 2007-08-13 12:14 Jag har märkt som spelare och efter att ha läst diversa trådar på forumet att Noir Rollspelet är ett spel som man kan spela på flera olika sätt.
_____

Vår spelgrupp har inget givet sätt att spela utan stämningen är närmast en balansgång mellan skinnjackor och överrockar.
Vi har de momenten med smart, thrillerartad, esteriskt tilltalande, klassisk film noir alá Humphrey Bogart (överockar) och den snabbare, våldsammare och mer stereotypa post noir alá Sin city och Max Payne (skinnjackor).

Vår spelvärld kretsar inte så mycket kring politik och konflikter med statsapparaten!
I min högst personliga tolkning av spelvärlden existerar inte ens de fascistiska undertonerna i Imperiet. Resten i spelgruppen gör däremot detta. Jag smyger därför in ledtrådar om min tolkning av spelvärlden med reaktionära detaljer i bakgrunden. Dessa balanserar på gränsen av det som är tillåtet i Imperiet men leder inte till några, för min karaktärs, rättsliga följder.
Eftersom min tolkning inte skadar vårt spel i stort så lever jag gott i min egna lilla noirvärld utan att det stör resten av spelarna

____

Det skulle vara kul om ni berättade hur just er spelvärld fungerar?

Inlägg ändrat av GalaFredrik, den 2007-08-13 14:15 Livet är till för att leva!
inte att fundera över...

Coffe_Kanon

Användare
Byråkrat

Inlägg: 209

Öde: 52

Sv:Hur spelar ni Noir? - 2007-08-13 15:05 Kan väl påstå att vi spelar ungefär likadant, dock finns det få rättfärdiga korstågare bland huvudpersonerna i vår grupp. Kriminalitet, våld, befläckelse, sadism, misär, oetiska experiment, självmord och "dog eat dog" brukar vara det som genomsyrar våra kampanjer. Action finns det också gott om, då våra frekventa strider oftast blir väldigt livliga.

Angående politik så kan man väl säga att vi inte berörs så mycket av det heller just för att våra huvudpersoner oftast agerar utanför det politiska området. Den fascistiska maktapparaten blir (om den nu visar sitt fula tryne för oss) antingen nedskjuten i en mörk gränd, eller mutad med sköna zovriner. Jag antar att det skulle passa sig mer att bli utsatt för sådant om vi spelade lite mer laglydiga huvudpersoner.

vi har ju iofs blivit utsatta för en ren häxjakt av kommissariatet (inte den roligaste upplevelsen), så där kan amn väl säga att politiken spelade in lite, men annars har det inte varit så mycket av sådant.

Så för att definera vårt spelsätt i filmstuk så passar väl följande titlar in: Sin City, Equilibrium, Kafka och Se7en. Men det lär nog ändras lite beroende på vad för dystoiskt film eller bok vi läst på sistonde och vill förmedla via Noir.

hursomhelst så lär vi inte tröttna på Noir på ett bra tag framöver! Does not compute...

Le Saboteur

Användare
Frilansare

Inlägg: 103

Öde: 10

Sv:Hur spelar ni Noir? - 2007-08-14 18:36 Hur vi spelar, är en helt enkelt en visualisering av vad vi anser att "a Leonard Cohen afterworld" skulle kunna vara.

//Le Saboteur I pitty the fool...

Olssonjetsky

Användare
Livstidsanställd

Inlägg: 9

Öde: 0

Sv:Hur spelar ni Noir? - 2007-09-04 11:03 Jag tror helhjärtat på spelet, det är relativt enkla och realistiska regler som finns i boken. Den är full med äventyrs uppslag och genomtänkta arketyper som gör att det går fort att ta fram Spelledarpersoner. Vilket i sin tur ofta gör att uppdragen som spelas i våran grupp varierar gång från annan.

Tre citat ur gruppen som förtydligar spelgruppen jag har att göra med.
-Ska vi starta en Maffia?
-.540? Va fan, det är ju jätte stora kulor jöh!!!
-Jag skjuter det!!! (Det efter att jag sagt. Du hör något som prasslar bakom soptunnan i gränden.)

Varför tycker jag som spelledare om ett Noir uppdrag? För att för första gången genom tiderna måste jag inte skapa varje aspekt av uppdragen. Om spelarna lägger lite energi i sinna karaktärer så finns det oftast en massa äventyrs uppslag på karaktärs bladet. Älskar ÖDE. Det ger spelarna en chans att på verka omgivningarna visst. Spelarna använder det oftast för att för bättra sina slag eller undvika att dö vid sådant tillfälle då det inte ger varken till eller från i äventyret. Men Spelledarens ödes pot är bäst. Komihåg att den också kan användas av spelare. Men nu för att föra handlingen vidare skapa nya karaktärer som hjälper eller schälper spelarna i deras fram fart.

Exempel:
Här om natten satt vi och spelade ett mellanspels scenario i en kampanj som pågått en tid. Spelarna var två stycken gangstrar i ett litet brotts syndikat som håller till på ett över givet hotel i dom mörkaste delarna av fallnastaden. Under kampanjens gång har spelarna kört en variant av filmen Collateral. Där personerna som dödades satte igång en kedja av händelser som i slut ändan gjorde så att Spelarna utsattes för flera hämnd actioner av systerskapet. En av spelarna hade stora skulder till Rulov-ligan och var jagad av två stycken hänsyns lösa indrivare. Den andra spelaren jagad av en inbilsk polis-komisarie. När historien är igång kan jag använda mina ödes poäng för att stressa spelarna med dessa. Men spelarna hade andra tankar och när gangster bossen ber spelarna indriva en tjänst hos en boxare (en flaga för äventyret) så använder en av spelarna lite ödes poäng för att känna boxaren och istället för att boxaren lägger sig i matchen som äventyret skulle gå ut på så planerar dom istället att droga motståndaren och sattsa stora pängar på sin kille.
Det är så som öde kommer in i spel som bäst jag har tänkt ut ett äventyr men spelarna får fortfarande bestämma hur dom ska spela äventyret i den jargong som dom tycker är mer passande för deras rollpersoner. Bara en idiot som inte klarar dom enklaste grejer!!!

matteo

Användare
Frilansare

Inlägg: 163

Öde: 8

Sv:Hur spelar ni Noir? - 2007-09-13 23:17 Jag pratade med min spelgrupp i början innan vi körde igång och de var rätt skeptiska till världen, vilket även jag var. Det kan bero på att den skilljer sig rätt mycket från den värld som vi förutsatte när vi fick höra talas om Noir. Vi antog helt enkelt att det skulle vara en klassisk Noir värld utan staten och den utflippade befläckelsen. Befläckelsen ja... det är väll den som har fått utstå mest spott och spe i vår grupp. Vi har drivit med den något fruktanskvärt och bara använt den som ett skämt. Jag skrev in en grej som skulle anspela på (men inte var) befläckelse i en berättelse. Alla viste ju redan om att det existerade så det kändes inte så intresant att faktiskt ha med det. Det som hände när min coola "befläckade" karaktär dök upp var att en av spelarna (den mest rebeliske) skrek "Fy fan, jag är besviken på dig" (out game). Sedan satte de eld på bilen som "monstret" satt fastkedjad i utan att ens kolla vad det var... lite trist (och möjligen dåligt spellett, men vad ska man göra när ingen tycker det är coolt).
Men, det vi sa från början var att: det kanske käns överflödigt och ocoolt nu, men om ett tag när vi har kört alla våra egna grejer och har tröttnat på dem: då kan det vara kul med befläckelse. Som en ny krydda till spelet. Jag kan bara hoppas på och tänka mig att det var så det var menat från början.
Snart skall vi spela en berättelse som är Noir "enligt boken". Alltså kommer det att finnas plats både för befläckelse och den allomfattande staten.

matteo

Användare
Frilansare

Inlägg: 163

Öde: 8

Sv:Hur spelar ni Noir? - 2007-09-13 23:37 Det vi däremot brukar spela i Noir världen är deckaruppdrag. Dock inte den klassiska med en deckarbyrå eller ett gäng konstaplar utan andra grupper som gör samma sorts arbete.
Det första vi spelade var arbetar som organiserade sig i en fackförening. Det var intresant eftersom att det uppstod slitningar innom gruppen på ett väldigt tidigt stadie. idéen med att gå med i fackföreningsgruppen var nämligen att knäcka den fårn insidan. Dessa planer förstördes dock när en av spelarna blev värvad till en militant cell av föreningen och omvänd samtidigt som han blev kär i en annan medlemm. De lyckades sedan få med sig majorieten av gruppen för att mörda den av oss som var mot fackföreningen. Det var intresant och hadde rätt mycket stöd i spelvärlden som beskrivs i boken.
Ett annat återkommande tema är hämd och godtycklig rättvisa. En krönika genomsyrades av en beslutsam hämnare som drog fram och utkämpade ett privat krig mot Rulovligan och senare alla andra som påminde om vad denne hade gjort mot hans familj. Ett inslag som fungerade bra och var mycket inspirerat av Sin City historien om Marv.
Annars har vi spelat en trucker historia, om ett gäng som skall köra en lastbil med vapen till ett gäng skurkar i norr. De skall byta till sig en gammal stenartefakt (en staty) och köra den tillbaks till Sandukar. Detta var inte så kul eftersom att det inte finns någon vacker landsbyggd i Imperiet. Alla platser beskrivs som extremt ogästvänliga och vidriga att var på. Leråkrar, berg och mörka skogar som är för överväxta för att vara i. Detta har vi ändrat, det går inte att ha en värld som inte har någonting bra i sig alls. Det blir helt enkelt för tråkigt och konstigt. Faktum är att det motverkar lite av den stämning som i alla fall jag förknippar med noir-stilen, nämligen att den obehagliga handlingen utspelar sig i en relativt vanlig (och ofta rätt trevlig) miljö.
Ett annat bra speltilfälle var när vi spelade i en småstad vid ett träsk. Där var miljön just gästvänlig och normal vilket bidrog till den obehagliga känslan av att någonting inte stämde i byn allt eftersom att historien fortlöpte. Den gången spelade vi Posttjänstemän som arbetade på att få igång postgången till byn efter ett längre avbrott. Anledningen visade sig vara en trasig våg, men under utredningen upptäcktes en hemlig sekt och ett gäng förrymda fångar som levde i träsket. Det var en kul historia att spela eftersom att vi efteråt gick igenom det som hade hänt med vår chef på postministeriet. Han krävde tex. förklaringar för varför tjänstevapnen används och varför den frilandsande fotografen hade fått vara med och gripa folk.
Alla gånger vi använde våld behövdes därför redogöras för.
Det senaste vi spelade var en krönika om gangsters som letar efter sin försvunna boss. Där ingick mycket karaktärsspel mellan spelarna och intärna konflikter som behövde lösas. Två av karaktärerna hade en far&son-liknannde rellation till den försvunne mannen och rivaliteten mellan dem var mycket uppskattad för att göra bomber (ex. "vem får hans hand och pistol när de hittar dem?" eller "hur reagerar de att han troligen är död?")

Coffe_Kanon

Användare
Byråkrat

Inlägg: 209

Öde: 52

Sv:Hur spelar ni Noir? - 2007-09-14 12:35 Lite update:

Nu för första gången så har vi skapat ett helt nytt gäng rollspersoner, till en ny berättelse. Nu spelar vi alla soldater vid Östfronten, och har fått uppleva både slitningar inom den egna armén och skyttegravskrig mot fienden.

Tre av oss fyra är dessutom straffsoldater (så vi är inte så värst högt ansedda), men tack vare det faktum att vi har överlevt och lyckats plundra till oss bättre utrustning och besitter diverse specialkunskaper så slipper vi att bli använda som regelrätt kanonmat. Vi arbetar mer som en sorts kommandostyrka som ska ta ut viktiga mål bakom fiendens linjer.

Dvs. så var det iallafall tills den dagen då vi märkte att vi var helt ensama vid vår postering och fienden var på frammarsch. En viss Löjtnant hade mist sin chans att få dekorationer för tapperhet i fält (vilket han givetvis inte hade förtjänat egentligen) och en chans att åka hem, p.g.a oss då vi tjallade på honom. Detta hade lett till någon form av kupp från löjtnantens sida och han hade sett till att hela styrkan vid vår postering skulle retirera, MEN givetvis så "glömde han väl bort" att tala om det för oss stackare som sitter i dödsvärnet långt bort ifrån resten av huvudstyrkan.

Så vi flydde från fiendens frammarsch över värnet och har nu börjat slipa på en plan att desertera till Sandukar. Resten av armén tror nog att vi är döda vid det här laget och vi tänker använda det för att fly från kriget och ta oss hem. Does not compute...

Le Saboteur

Användare
Frilansare

Inlägg: 103

Öde: 10

Sv:Hur spelar ni Noir? - 2007-09-14 18:41 Så vi flydde från fiendens frammarsch över värnet och har nu börjat slipa på en plan att desertera till Sandukar. Resten av armén tror nog att vi är döda vid det här laget och vi tänker använda det för att fly från kriget och ta oss hem.

Störtskönt! Det är ju precis en sådan här sak som får en att verkligen älska sättet man gör berättelser på i Noir. I ett vanligt gammalt hederligt äventyr styrt av SL hade en militärkampanj aldrig lett till att ni deserterade efter ett par äventyr och gjorde det hela till en "vanlig" kampanj. Det hade nog inte tillåtits av SL.

Berätta hur det går med era planer sedan, skulle vara kul att se vart det hela leder!

//Le Saboteur I pitty the fool...

Forumlista Noir Allmänt