GalaFredrik
Användare
Knegare
| Inlägg: 61 |   |
Öde: 9
|
- 2007-07-12 12:22
Tjenare
Jag lägger härmed upp en stämningstext som egentligen inte hör till Noir utan till Western. Anledningen är den att jag gärna skulle vilja ha lite feedbacvk och westernforumet på rollspel.nu är inte så värst välbesökt. Dessutom kan texten och karaktären med enkelhet modifieras till Noir. Man behövde bara åsidosätta de företeelserna i texten som direkt riktar sig mot den amerikanska historian.
Tacksam för kommentarer
______________
Slav är den som betraktas som sin herres egendom!
Vem fan är då herren? Var jag en slav då min egen far utnyttjade sitt förbannade tyranniska auktoritet att styra vart fan jag satte ner min egen jävla fot? Var min herre staten då de tvingade mig att lydigt stanna hemma och vänta på en seger utan nytta, till ett krig utan syfte?
Avskaffandet av slaveri, visst… Kriget var inget annat en jävla uppbröstning mel-lan de största tupparna för att se vem som var slav och vem som var herre. Pate-tiskt att år efter år sitta hemma och uppleva skiten i form av min såkallade fars ömsom rakryggade, ömsom krokryggade plädering om vilken tupp som rivit och ri-vits värst senast.
Finns ingen mening att se tillbaka på den jävla soppan. Klart som fan att jag stack... Bli min egen herre! Inte dansa efter min fars pipa.
Inte fan var det annorlunda när jag kom ifrån Richmond. Det är tydligare än Kristi bud. Överallt finns det slavar och herrar!
På äldre år har jag lärt mig att man inte kommer långt i livet utan bedrägeri. Det enda slaven vill ha är uppskattning. Man måste stryka honom över ryggen och klia honom bakom öronen som en annan jävla hund. Herren vill ha respekt och aktning. En skål för honom eller en bugning, inte svårare än så!
Sanningen är att man måste, för att bli sin egen herre, kunna konsten att kommu-nicera med både herren och slaven. I slutändan är man nämligen beroende av båda! Herren för att få medel att överleva till nästa gryning utan att få en kula i ryggen och slaven för att ordna allt som man i sitt ämbete inte har tid att fixa. Man är alltid slav under sitt satans ämbete…
Att behöva leda tjugo rötägg tillsammans med två inte fullt så kompetenta satar är alltså ingen picknick. För att klara sig måste man vara det största rötägget och den bäst kompetenta horungen som setts på den västra sidan om Mississippi. När jag gick på universitetet hörde jag ett citat som passade att lägga på minnet. Någon jävla italienare från den tiden då man kunde göra vad man ville så länge man hade rätt jävla efternamn hade tydligen varit den som sett till att citatet kommit in i den akademiska sfären: ”Du kan inte både vara älskad och fruktad”
Jävligt smart sagt, Vi skulle ha nog blitt goda vänner italienaren och jag. Visst fö-redrar man att vara älskad men det är så jävla mycket smidigare att vara fruktad! Dom som älskar kan lära sig att hata! Människor är fan inte bättre än så! Det fick jag lära mig den hårda vägen i Bismarck…
Är du fruktad kan du slå dom som tvekar på sin lojalitet på knogarna innan dom slår på dina. Folk förväntar sig inte den behandlingen av en om man är älskad. Men som fruktad förväntar sig varenda jävel att det är precis så man gör… slav som herre!
Nej, Slaveriet är fan inte avskaffat och jag tänker inte bli den som lyfter ett jävla finger för det heller…
Lee Stanley
En av de tre ledarna för The Herolds of Taxes
Inlägg ändrat av GalaFredrik, den 2007-07-13 16:48
Livet är till för att leva!
inte att fundera över... |
