Jonas Ferry
Admin Kommissarie
| Inlägg: 427 |   | Öde: 26
|
- 2006-10-02 20:26
Jaha, i det här forumet var det tomt än så länge, men vi kan väl ta och fylla på krogen lite? Det är stället jag tror att jag kommer att trivas bäst på.
Marv nämnde i tråden Andra typer av äventyr också! helt riktigt att man kommer att kunna spela både deckargåtor och mycket annat i Noir. Men deckargåtorna är något speciellt: de hör till genren, men är samtidigt ruskigt svåra att få till bra i rollspel. Idag på RPGnet dök tråden Investigation type Stories. How to make 'em work? upp, och jag tänkte att vi kunde ha en sådan vi också.
Några höjdpunkter från den andra tråden än så länge:
- Låt spelarna styra vilka ledtrådar som finns, om de vill leta bland gamla böcker finns ledtråden i en bok.
- Låt inte tärningsslag avgöra OM de hittar en ledtråd, utan om de hittar den utan att hamna i trubbel.
- Ha en moståndare som aktivt försöker hindra huvudpersonerna, så att spelarna har någon att vinna över och så att berättaren kan slänga in bad guys för att få lite action.
Alltså, vilka är dina bästa och sämsta tips för att få deckargåtor att fungera i rollspel?
• One Can Have Her, ett noirspel under utveckling. • Jag har en blogg där jag snackar rollspel, film (ofta noir) och serier. Kom och prata. |
|
|
|
Marv
Användare Livstidsanställd
| Inlägg: 48 |   | Öde: 8
|
- 2006-10-03 15:30
Den bästa deckargåtan jag har spellett gjorde jag faktiskt direkt från en bok, utan några förberedelser mellan spelmötet och bokläsningen. Var Raymond Chandlers första bok om deckaren Philip Marlowe (han som spelas av Humphrey Bogart i filmerna, undrar om jag fick alla namn rätt nu) fast i Mutant Chronicles som också har rätt mycket 30-tals-stämning.
Bristen på förbederedelse gjorde nog att ledtrådarna alltid var i den riktning dit rollpersonerna snubblade, vilket i de flesta fall följde boken men inte alltid. Gjorde iallafall att tempot inte saktades ner onödigt mycket, vilket väl annars är det tråkigaste med deckargåtor - när spelarna kör fast. Nackdelen är väl att det kan bli för enkelt för spelarna om de alltid får nya ledtrådar och aldrig måste gå tillbaka och kolla igenom saker och ting en gång till.
Chandlers böcker är iallafall ett bra tips för folk som vill lira deckargåtor i Noir, eller Noir över huvudtaget faktiskt.
"Now that is one fine coat you're wearing there" |
|
|
|
Jonas Ferry
Admin Kommissarie
| Inlägg: 427 |   | Öde: 26
|
- 2006-10-04 10:35
Är det "The Big Sleep" som är Chandlers första Marlowe-bok?
Jag tycker att det låter som ett bra tips att som berättare ha bra koll på bakgrunden och vad som har hänt, men lite mer skissartade idéer om vad som kommer att hända för att ge spelarna valmöjligheter. Det är dumt att basera alla förberedelser på "när spelarna bestämmer sig för att spåra upp X avslöjar han var skurken bor", eftersom spelarna kanske skiter i X. Bättre då att berättaren vet var skurken bor och låter rollpersonerna hitta dit på det sätt som verkar lämpligast under spelets gång.
• One Can Have Her, ett noirspel under utveckling. • Jag har en blogg där jag snackar rollspel, film (ofta noir) och serier. Kom och prata. |
|
|
|
Marv
Användare Livstidsanställd
| Inlägg: 48 |   | Öde: 8
|
- 2006-10-04 17:29
Big Sleep låter bekant... Minns bara något om en nördig tonårsflicka och sexgalning (figurerar sådana i de flesta av hans böcker iofs), samt en ishacka eller något som var mordvapnet. Var tyvärr väldigt länge sedan jag läste dem, så kan nog virra ihop de olika böckerna lite grann.
"Now that is one fine coat you're wearing there" |
|
|
|
Nallo
Admin Kommissarie
| Inlägg: 179 |   | Öde: 12
|
- 2006-10-11 10:57
Håller med om att deckargåtor skall vara flexibla. Själv avskyr jag när man bara fastnar och sitter och sliter sitt hår i vånda eftersom man inte vet vad man skall göra. Det är betydligt bättre att man som spelledare har det mer öppet men samtidigt så måste det ju finnas ett antal troliga förslag på hur huvudpersonerna skall komma över den informationen. Det kan ju faktiskt vara så i en berättelse att för att nå vissa platser och karaktärer så måste man passera vissa punkter eller personer. Således får det inte heller bli för löst hållet - deckargåtor skall ju kräva lite tankearbete.
Dick Laurent is dead |
|
|
|
Wolfgir
Användare Knegare
| Inlägg: 74 |   | Öde: 10
|
- 2006-10-17 07:23
Håller med att SL skall ha ett flexibelt sinne när det kommer till hur man hittar X. En bra ide är ju att däremot avgöra hur långt man skall kunna gå genom olika spår. Även om man bryter lite mot detta för att spelarna lyckas överaska och vara duktiga så ger det SL en ganska så bra överblick av spåren som finns. Detta leder ju till att om det finns en motståndare som vill göra sig av med spår (och det gör det väl ) så kan denna person försöka att föutsrpå spelarnas steg, men i sin tur kan denna antagonist i sitt verk leda in spelarna på nya spår också.
Inget är tråkigare än att köra fast i en idé och inte kunna komma fram till målet pg a att man helt enkelt inte kan finna ett spår som är fast utsatt och bygger på att det bara finns en chans att nå den. Om man kan följa spåret och misslyckas på målsnöret, har man ändå njutningen av jakten så att säga. Att försöka att hålla spelarna i sklymningslandet är en bra idé anser jag då de inte är helt osäkra men ändå inte helt säkra. För mycket enkla ledtrådar blir också tråkigt och inga ledtrådar alls är ju lite lätt meningslöst. Dock kan dessa element vara roliga att mixtra med och använda för att förvilla spelarna med ibland.
Så mina tips är följande: * Ha en bra översikt över de flesta tänkbara spår samt vägar till att hitta dessa.
* Låt en antagonist inte heller veta alltutan låt denna utgå från ett eget spår som han försöker att förgöra (om det är aktuellt att använda denna typ)
* Se alltid till att ha en bra backup-leda-tillbaks-på-spåret idé.
* Det är alltid mest nervöst i skymningen, totalt ljus blir för enkelt och totalt mörker trist.
//Howl |
|
|
|
Marco
Admin Kommissarie
| Inlägg: 802 |  | Öde: 35
|
- 2006-10-17 07:50
Wolfgir skrev: Detta leder ju till att om det finns en motståndare som vill göra sig av med spår (och det gör det väl ) så kan denna person försöka att föutsrpå spelarnas steg, men i sin tur kan denna antagonist i sitt verk leda in spelarna på nya spår också.
Det där tycker jag var klockrent - plötsligt blev spårandet dramatiskt och jäktande. =)
"Livet på gränsen, berättelser från gatan, skumma typer, korrumperade snutar, mörk kärlek och klassisk otur." |
|
|
|
Bjorn
Användare Livstidsanställd
| Inlägg: 6 |   | Öde: 1
|
- 2006-10-17 12:23
Ett problem som jag tycker mig märkt både som SL och som spelare är att man lätt fastnar i informationssökningsfasen och allt för sent eller ens alldrig kommer till pusslingsfasen. Dvs spelarna/rollspersonerna är så fokuserade på att leta mer och mer ledtrådar att väldigt lite kraft läggs på att lägga ihop dom ledtrådar man har.
En annan sak jag märkt är att dekargåtor gör sig sämre än andra typer av äventyr att sprida ut över flera spelsessioner speciellt om det är lång tid mellan dom i verkligheten.
Det är också viktigt att det är upplagt så att både spelarna och RP faktiskt vill veta vad som hänt/händer. I allt för många fall så hamnar man i stituationen att det som undersöks faller under "That information is on a need to know basis, and I don't need to know!" för rollspersonerna.
Sedan så är det heller alldrig fel att ha en backup plan.
|
|
|
|
Rikard
Admin Kommissarie
| Inlägg: 444 |   | Öde: 16
|
- 2006-10-19 19:08
Jag har själv svårt för deckargåtor precis på grund av de skäl du just listat upp. Det är vansinnigt frustrerande för både spelare och spelledare när uppenbara (för spelledaren) ledtrådar helt glöms bort och berättelsen hamnar i ett vaccum. I Noir finns det två saker som underlättar deckargåtor avsevärt enligt mig. Dels har alla huvudpersoner i berättelsen kontakter som är berättarpersoner som aktivt spelar en roll i berättelsen. Dessa kommer att kunna bidra med hintar och hjälp på ett sätt som känns naturligt i berättelsen. Berättar behöver inte hamna i ett läge där han out of game pekar spelarna i rätt riktning, istället kan hjälp komma via ett telefonsamtal eller som ett brev på posten. Det behöver inte vara tydlig ledtrådar, bara en liten knuff. Det är berättaren som avgör hur mycket hjälp som behövs och vad som känns rimligt.
Det andra sättet att ta sig vidare i en deckargåta är att använda systemet för öde. Det är ju inte otroligt att en skurk tappat något på en brottsplats. Det kan ju vara något litet, kanske en tändsticksask från en bar eller liknande. Dessa av berättaren oplanerade ledtrådar kan spelarna själv plantera i berättelsen om berättaren tycker att det är rimligt och å¨så sätt kan man själv driva sig framåt i berättelsen på ett sätt som fortfarande håller sig inne i spelet.
"Inget säger adjö som ett fall från 7:e våningen"... Personen på taket kommer inom kort. |
|
|
|
wingate32
Användare Byråkrat
| Inlägg: 305 |   | Öde: 16
|
- 2006-10-30 12:53
Rikard skrev:
Det andra sättet att ta sig vidare i en deckargåta är att använda systemet för öde. Det är ju inte otroligt att en skurk tappat något på en brottsplats. Det kan ju vara något litet, kanske en tändsticksask från en bar eller liknande. Dessa av berättaren oplanerade ledtrådar kan spelarna själv plantera i berättelsen om berättaren tycker att det är rimligt och på så sätt kan man själv driva sig framåt i berättelsen på ett sätt som fortfarande håller sig inne i spelet.
Så där föredrar jag att både spela och spelleda eftersom jag ofta känner att det känns kliché aktigt eller för enkelt med vissa ledtrådar ibland. Jag brukar låta spelare göra egna ledtrådar och sedan knyta ihop dem med den storyn jag tänkt ifrån början. På så sätt så är vi alla delaktiga i spelandet på ett helt annat sätt än om jag planerat exakt vad som skulle hända hela tiden och då behöver man inte tvinga någon ner till hamnen när de istället bestämmer sig själva för att det är en bra idè att leta i hamnen.
Nackdelen är ju att det kan bli lite väl klurigt ibland och då är det bara att låta ett anonymt brev ploppa ner igenom brevlådan med hot, ledtrådar eller andra kryptiska meddelanden.
\"Sasha A. Weingate, en god medborgare och vän av Staten.\" |
|
|
|
|